pureroulette

Idag är jag förbannad på falskhet. Folk tror att dom är så ärliga, men news flash, du är inte en ärlig person om du inte säger vad du tycker förrän man drar det ur dig. Du är inte ärlig om du låter bli att säga som det är. Och du är inte ärlig bara för att du säger att "du är ärlig". Säg för fan som det är ist så slipper man undra. Det är sjukt vilken makt man ger bort ibland. Makten över ens känslor och makten över ens aggerande. Tillslut börjar man skylla på sig själv automatiskt, för "den kan ju inte ha fel, det måste vara jag som ser det å fel sätt". INTE ! Om man har målat upp en person som felfri kommer den alltid att vara det, o då är det illa. För ingen är felfri. Vissa saker inser man inte förrän man tvingas se sanningen och då ser man allt med helt andra ögon. När man tar ett steg tillbaka och ser på situationer, ser man sanningen.
Idag är vi ekonomiska med känslor. Man kan inte ge för mkt av sig själv för man kanske blir utnyttjad & trampad på. Det är en risk man alltid får ta. Men en som inte ger av sig själv kommer aldrig att få tillbaka något heller. "Jag blir tagen för givet", nejj du tar dig själv för givet o står inte upp för dig själv. Och då "ger du såå mkt av dig själv"--> vilket leder till att "folk utnyttjar mig"--> vilket gör att du målar upp dig själv som ett offer. DU ÄR INGET OFFER!  Är så jävla trött på folk som bara tycker synd om sig själva. Gör nått åt det ist. Sitt inte o titta o gråt ,om du inte gör ngt åt det. Och för helvete, skyll inte ifrån dig när du inte vågar ta konsekvenserna av ditt eget handlande. Det är så lätt, att skylla på andra. "Det är inte mitt fel att jag mår såhär .. ! "

NO MORE!

Man är oärlig för att man är rädd för konsekvenserna som följer sanningen!